Vi bygger upp

publicerat i Allmänt;
Vi har hitttat en riktigt skicklig murare, Marek från Rållia Bygg, som verkligen kan sin sak.
 Här murar han upp frisen mellan det höjda taket och väggen. 
 
 
 
Gavelspetsen, ett riktigt mästerverk.
 
 
 
 Ut mot gatan
 
Här rensar jag teglet från den gamla skorstenen som ska återanvändas till den nya som dessutom får en ny plats. Jag tror jag höll på en hel lördag. Trist jobb men ok eftersom jag kunde vara ute vilket verkligen är min grej.
 
 
Här syns den nya skorstenen på bottenplan.
 
Och så har vi den på ovanvåningen.
 
 Våra nya fönster har kommit. 
 
Här sätter Jöns upp dem i kuporna.
 
Så har olycka varit framme vid lilla huset.
Jöns skulle klippa itu armeringsjärn och rev sig på en vass spets.
 
Mer elände...
Golvet i köket skulle brytas upp och spånet skulle ösas upp i säckar och sedan iväg till tippen.
 Här fanns papp och spån som skulle bort, ett dammigt arbete.
Under pappen var det några plankor som var borta, vilket man inte såg från ovansidan.
 
 
Jag skulle hämta en ny säck när plötsligt högerbenet rasar ner genom golvet och jag faller handlöst framåt med huvudet rätt i en bjälke. Jag hörde faktiskt dunsen när huvudet slog i, ont gjorde det också.
Nästa ljud jag uppfattade var Jöns som skrek och svor som en bålgeting, Fan, helvete....
Jag förstod genast att jag skrämt honom rejält och att jag måste lugna honom.
- Jöns jag tror det gick bra sa jag.
Omskakad och öm i kroppen konstaterade vi båda att jag haft änglavakt.
Jag klarade mej med några blåmärken och ett slag över höger öga men detta kunde gått riktigt illa.
Skärpning!
  
 
 
 
 
Usch vilken röra. Helgen har ägnats till att röja och åka till tippen med bråte i mängder.
 
När väl alla bråte var borta så lavade jag upp det överblivna teglet som ska sparas.
 
 
Frasse är måttligt förtjust.
 
En förrymd snok har varit på besök.
Jöns som är en sann djurvän gick ner till Lagan med ormskrället.
Jag har aldrig gillat ormar.
Jag köpte en söt liten lykta som fick hänga vid grinden i entrén. En kväll när vi bastat, säger jag till Jöns att jag skulle vilja gå ner till lilla huset och titta på hur lyktan såg i mörkret.
Men då gör vi det sa han, så då traskade vi ner i våra morgonrockar och tittade på lyktan som lös så fint i mörkret.
Säkert en underlig syn för våra grannar.
Några av våra läsare har berättat att vi genom vårt projekt faktiskt inspirerat andra att ta itu med sin renoveringsprojekt. Det är ju kul, inspiratörer är vi gärna så klart.
Janet